12363211_10208305562579541_7803928142950863492_o
0
Ali Samet 29 december 2015 14:10

Jag satt för någon dag sedan och tänkte tillbaka på året som varit. Först kom jag på alla glada stunderna, sen mindes jag dem mindre glada och i slutändan kom jag fram till att jag faktiskt rankar 2015 som ett av de bästa åren i mitt liv, om inte DET bästa! Det har varit både toppar och dalar, men i slutändan är jag på topp!

Året började dåligt. Jag var stressad på jobbet och vintermörkret hjälpte inte till. Under många veckor första kvartalet jobbade jag 15 timmar per dag och väggen var förmodligen nära. Vändningspunkten kom när jag blev erbjuden en chefsroll på det företag jag jobbar på. Äntligen hade jag fått belöning för all möda och började se ljuset i tunneln. För er som inte vet så jobbar på Nordens största IT Bolag, Tieto som är ett svensk-finsk företag. Jag jobbar numera som chef över en global avdelning med anställda i Sverige, Finland och Tjeckien. Många som tror att jag jobbar som PT, helt förståeligt, men nu vet ni. Det är inget som frontas på sociala medier då det inte är så intressant att följa.

I samma veva coachade jag Nadine i sin debut på Tyngre Classic 1 i maj. Där hon plockade en tredje plats. Man gläds även som coach med sina atleter. Det var en bra dag jag kommer att minnas.

Sen var det ju dags för min egna satsning. Jag skulle ju äntligen bli Svenska Mästare i Athletic Fitness! Ja, vi behöver inte gå in på vad som hände i detalj. Men kort och gott så blev jag bortdömd för något larv som tog bort alla mina chanser. Jag fick inte ens köra 3e ronden som är Rodd. Jag hade satsat i princip hela mitt liv på att ta detta SM Guld, och jag fick inte ens ro. Alla jävla timmar på den där jävla roddmaskinen. Hade till och med investerat i en mask som stryper åt syret när man kör konditionsträning. Som om det inte var äckligt nog att ro utan mask.

Viktigt att nämna att det inte var säkert att jag hade vunnit även om jag inte blivit bortdömd. Det var sjukt bra lineup i år och Jim Kullenstjärna som vann till slut var en värdig vinnare.

Men den natten när vi kom hem var nog en av dom jobbigaste nätterna jag har varit med om. Att misslyckas är en sak, men att inte ens få chansen och att bli så orättvist behandlad var inte kul. När jag till slut fick svar från domarna om vad som hände så blev jag inte gladare. Jag kände mig kränkt och förbannad! Vet inte ens vilket svar de kunde gett som skulle rättfärdigat den behandlingen jag fick.

Här var jag väl på botten skulle jag säga. Ville aldrig mer tävla eller ens ha med skiten att göra. Jag tog 2 veckor och bara grisade och gjorde vad jag ville. Meningen var att Roman och jag skulle även kör Tyngre Classic II som var 5 veckor efter SM. Det fanns inte på kartan att jag skulle göra det. Tur är att jag har två fantastiskt härliga människor som inte gav upp på mig. Coach Erik & vapendragare Roman lyckades efter många försök att övertala mig att köra Tyngre Classic II. Ska jag vara ärlig så trodde jag inte på det, jag gjorde det mest för deras skull. Så det var bara att hoppa på dieten igen och kötta som bara vi kan göra. Jag hade även bra stöd från våra kära team leaders i MM Sports, Kristian Sewén och Tim Nygren. Dessa herrar är en stor anledning till varför MM Sports är Sveriges bästa team att vara i.

Under vår förberedelse fick vi möjligheten att spela in ett avsnitt för Restless Industries. Har ni inte sett det låååånga avsnittet så har ni den här nedan. Det var riktigt kul!

Sen var det dags för Tyngre Classic II. Jag gick in 110% för det som jag alltid gör. Men samtidigt var jag helt likgiltig till hela upplevelsen. Jag såg ingen annan utväg än att de skulle döma bort mig för samma idioti igen så varför ens stå där och skämma ut sig igen? Återigen, jag vet inte riktigt varför jag gjorde det. Men jag ville väl inte tro att allt jävla slit skulle vara bortkastat för evigt. Hoppet!

Vilken tur att jag ställde upp, för jag vann till slut. Fortfarande oklart varför det inte var något problem 5 veckor senare. Kom man på att man gjort ett misstag? Ville man inte att jag skulle vinna SM? Asså fan vet jag, har spekulerat i tusen scenarion. None of them makes sense. Det var bara att glädjas åt vinsten och försöka att inte tänka på det som varit.

Fick en extra liten glädje boost när hör det här nämnas i en av Tyngres Podcasts. Om det är någon som inte tror på det här med bortdömningen så är det bara att lyssna på det här avsnittet när Alex och Andreas tar upp det lite snabbt.

Spola till 19:57

Kort efter det här ser jag mig själv i tidningen Body Science Magazine som ni ser högst upp på sidan. Grymma bilder och helt fantastisk text.

Summerar jag året så gick jag från nästan slutkörd på jobbet till att ta nästa steg i karriären. Satsade mitt allt på att vinna SM Guld och föll pladask. Reste mig från misslyckandet, använde ilskan som energi och kom tillbaka och vann Tyngre Classic II. Har sedan dess fått så mycket positiv energi från folk både på sociala medier och irl att jag flygit runt på rosa moln sedan tävlingen. Den positiva känslan från tävlingen har hållit i sig och jag kan inte säga det nog, life is good! :) Det har självklart varit många andra ljuspunkter under året. Men det gäller främst privatlivet.

Eftersom många frågar så har jag inga nya tävlingar inplanerade. Men det kan nog bli någon tävling snart eller längre fram, vi får se ;)

Lämnar er med lite bilder från Tyngre Classic II. Kärlek till er alla! <3

DCE_8590 DCE_8606 DCE_8607 12140661_10154342515564778_6978178075112314081_n

Kommentarer